Marit Björgen är den största

Det är fascinerande att läsa folks reaktioner på Marit Björgens framfart nu under VM. Anders Blomqvist, expertkommentator på SVT sade igår att det var den fråga de fick överlägset flest mail om. För er som inte är helt hemma i diskussionen handlar det alltså om att Björgen har en astmamedicin som är med på FIS (Internationella skidförbundet) dopningslista, men att hon har fått dispens för att använda den. Nu menar folk i gemen att det innebär att Björgen är dopad. Att hon är en fuskare.

För det första ska man ha klart för sig att medicinen inte är prestationshöjande. Om någon vem som helst tar den förbättras alltså inte förmågan och man blir inte en bättre skidåkare. Däremot hjälper den Björgen och alla andra i världseliten som har problem med astma, att fungera normalt och ha möjlighet att konkurrera på samma villkor. Att säga att Björgen inte ska få använda medicinen är som att säga att synskadade inte ska få använda glasögon eller linser eftersom det förbättrar deras chanser att prestera. Urlöjligt med andra ord. Marit Björgen är helt enkelt helt jävla överlägsen just nu, och det är bara att acceptera.

Där det blir intressant är när man tittar närmre på den bakomliggande orsaken till folkstormen mot Björgen från svenskt håll. Här ser man tydligt det jag var inne på när jag skrev om den svenska synen på finsk skidåkning. Genom att kalla Björgen dopad, en fuskare, kan man förklara hur hon kan vara så bra trots att hon inte är svenska. Svenskar kanske inte alltid är bäst, men vi är alltid ärliga och skulle aldrig fuska, så går resonemanget. Genom att göra Björgen till den fuskande ”andre” kan man förklara hennes överlägsenhet och framhäva de svenska åkarna som egentliga och moraliska vinnare.

Det som blir ännu mer intressant är att se hur det inte bara är kommentarer från gemene man som har de här anspråken. Lasse Anrell, sportjournalist på Aftonbladet, gjorde tydliga kopplingar mellan Björgen och dopning i en krönika häromdagen. Han menar att Björgens kapacitet höjts med 5 till 20 procent och att det underförstått är det som gör henne bättre än alla andra. I samma andetag slår han ifrån sig och menar att han minsann aldrig skulle anklaga Björgen för något sådant. Och i nästa mening beskriver han hennes svar på frågor om astmamedicinen som ”Lite för snabbt, på ett sätt som lät lite ryskt sådär.” Björgen är alltså rysk, Björgen är alltså dopad, Björgen är alltså en fuskare. Ännu roligare blir det när Anrell i sin nästa krönika som publicerades i måndags tycker att det är dags att sluta anklaga Björgen för att fuska och istället hylla henne som den stora idrottare hon är. Anrell tar inget som helst ansvar för sina egna beskyllningar, vilket i och för sig är mycket vanligt för honom som sportkrönikör. Han slänger ur sig något, tonar genast ned det och kan senare skylla på att allt bara var skämt. Precis som när han tyckte att damfotbollen behövde feminiseras med glitter och korta kjolar.” Det var ju bara på skämt, ni måste ju ha lite humor”. Anrell sitter i ett skyddsrum och avfyrar sina salvor utan att ha någon tanke på vilken skada de kan göra. Det är ju bara lite sådär tokroligt ni vet.

En sak har han rätt i. Det är dags för Sverige och resten av världen (där jag trots allt räknar in Lasse Anrell) att ställa sig upp och hylla Marit Björgen för den fantastiska idrottare hon är. Hon kommer inte att ta sex guld i VM eftersom hon inte ställer upp i sprintstafetten, så hon kan inte slå Jelena Välbes rekord från 1997 på fem guld. Däremot kan hon tangera det och den här säsongen bli den som vunnit flest världscupsegrar någonsin. Då tar hon över tronen från Välbe som den största skidåkaren genom alla tider.