måndag 28 februari 2011

Kan någon snälla slänga Filip & Fredrik i en garderob?

Jag har sett på oscarsgalan tjugoen år i rad, och aldrig har jag varit så irriterad som jag var igår kväll. Själva galan var ganska beige, Anne Hathaway klarade sig bra som värd, James Franco gjorde det inte. Tacktalen var som de brukar vara, galan hade mindre humor än vanligt, men inget som störde.

Det som gjorde mig så oerhört frustrerad var Filip och Fredriks inblandning. Jag förstår hur nian tänker. Filip och Fredrik kan leda ett studiosamtal med småprat, och så länge det handlade om röda mattan och kommentarer mellan klippen gick det att leva med. Men när galan började fortsatte F&F att prata, och slutade aldrig. De snackade medan pristagare höll tacktal, medan presentatörer drog skämt och medan filmklipp visades. Till slut skrek jag i frustration åt tv:n.

Det finns luckor i en oscarssändning där man mycket väl kan lägga in kommentarer. Reklamavbrotten förstås, och även pausen som kommer mellan att vinnarnamnet läses upp och tacktalet börjar. Där kan man fylla i luckor, i övrigt ska man hålla käft. Om kommentarerna sedan hade varit initierade och värdefulla för tittaren skulle man kunna ha översikt med dem, men så var självklart inte heller fallet.

F&F är inga filmexperter, vilket de själva var noga med att påpeka under galan, men man kan som tittare i alla fall kräva att de gör sin research. Att ha ett hum om alla kategorier, vilka filmer som är nominerade och vilka som är favoriter. De hade koll på The Social Network och The King’s Speech och att de var huvudkombatanter. De visste vilka som var favoriter i skådespelarkategorierna. Sen tog det stopp. När kortfilmskategorierna skulle delas ut fnös de till och med åt hur oviktigt det här var i jämförelse med de tyngsta kategorierna, trots att det hade tagit en timmes research att ta reda på det viktigaste för de minsta kategorierna. Inceptions priser kallades för lurkiga, trots att filmen vunnit bland annat bästa foto, en av de mest prestigefyllda priserna under hela galan.

Under hela kvällen envisades F&F med att Inception hade fått en oscar mer än vad som faktiskt var fallet. Inget allvarligt fel, men också något som är enkelt att undvika genom att skriva upp vilka filmer som vinner priser. Vanligt studiovärdsarbete alltså, vilket är enkelt om man tar sitt jobb på allvar. Och visst kan man uttrycka personliga åsikter under galan, men att ropa yess när Aaron Sorkin vinner manuspriset för att man vet vem det är, då börjar det bli parodiskt.

Mer allvarligt blir det när man kommer in på smygrasistiska kommentarer, som att mannen med lite mörkare hud i samlingen av oscarsvinnare för teknologiska priser, var inhyrd hjälparbetare från Indien. En exotisering av latinamerikanska skådespelare hanns med också. De menade vidare, genom att referera till vad ”många folk tycker”, att Kathryn Bigelow borde lämna tillbaka sin oscar för bästa regi till James Cameron. Hon är kvinna och fick förstås priset på grund av kvotering och för att hon har varit tillsammans med Cameron, något de var noggranna med att påpeka. Jag raljerar, men det var verkligen känslan som kom fram när de förminskade Bigelow. De buntade också ihop värdparet Franco och Hathaway till en enhet och dömde dem utifrån Francos beteende. Att låta Hathaway, som gjorde ett fullt godkänt arbete, stå för sig själv går naturligtvis inte för sig. Att de sedan kallar Justin Timberlake för en mediehora är för ironiskt träffsäkert för att ens ta på allvar. Snacka om brist på självinsikt.

Nu gäller det bara att skaka av sig frustrationen över den här kvällen och rikta uppmärksamheten framåt istället. Man får bara hoppas att nian tar sitt förnuft till fånga till nästa år, stoppar F&F i en garderob någonstans, men med tanke på koncernens övriga svenska produktioner känns väl det som en önskedröm. Hur gick det då med tippningen på galan? Tio rätt av tjugofyra, klart underkänt, men ändå vida mycket bättre än F&Fs katastrofinsats.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar