Om Tiger Woods

Kan någon förklara för mig hur det blev så viktigt att skildra en enskild individs sexuella preferenser och vanor? Tiger Woods sexaffärer höll amerikanska skvallertidningar sysselsatta fler dagar än 9/11-attackerna. Vari ligger nyhetsvärdet?

Tiger Woods är en mediaprofil, en berömd idrottsman som genom upprepade framgångar och tidigare oöverträffade resultat tjänat stora summor på sitt yrke. Men så länge hans sexuella aktiviteter inte inbegriper några olagliga element förstår jag inte varför det är omvärldens sak att lägga sig i. Det finns inget nyhetsvärde i att bestämma hur dålig make Tiger Woods är. Däremot finns det ett enormt snaskigt skandalvärde att rota i andra, särskilt berömda, människors privatliv. Det som sportjournalister bör rapportera om är varför världens bästa golfare tar en time-out från sporten, men det är i sig en direkt följd av medierapporteringen kring skandalen. Vad är det då som gör att Tiger Woods har fått så enorma proportioner?

Jag är inte här för att försvara Woods beteende. Om man lever i ett monogamt förhållande är det illojalt att bryta den överenskommelsen, så länge inte alla parter är införstådda med grundreglerna på förhand, annars sårar man oundvikligen sin partner. Folk är dock otrogna hela tiden. Det har hänt med kända och okända människor genom alla tider

Bill Clinton råkade illa ut, men han var en folkvald ledare som ljög under rättegångar. David Beckham fick sin beskärda del av uppmärksamhet när han var otrogen mot Victoria. Till skillnad från Woods var dock Beckham en habil idrottare, inte världens bästa inom sin sport. Beckhams storhet, grunden för hans inkomster, lades kring hans image. Woods däremot har lagt grunden för sin inkomst på att han är så överjävla bra golfare. Den bästa genom alla tider. Sedan har mediebilden av honom fokuserats kring hans snälla prydlighet, en image hans sponsorer gärna lyft fram, men som han själv knappast har varit drivande i att skapa.

Det har skrivits många texter och böcker om stereotypiseringen av svarta idrottare i allmänhet och i USA i synnerhet. I grova drag går det ut på att man i början av seklet demoniserade svarta idrottare, med boxaren Jack Johnson som tydligaste exempel, utifrån en aggressiv, djurisk mentalitet vilket också innehöll tankar om en okontrollerbar sexualitet. Svarta människor var underlägsna vita, så när svarta idrottare började göra framsteg och visade att de inte bara kunde mäta sig med vita, utan även slå dem, började förklaringar och hotbilder hagla. Man var först och främst tvungen att göra något åt den här nya svarta aggressiviteten. Svarta människor skulle hålla sig på sin plats och tacksamt ta emot vad som bjöds. Om de råkade ha en idrottslig talang skulle de ställa upp när de kallades in, men också godta att de förkastades efter uträttat förvärv.

Jesse Owens accepterades så länge han log och vann guldmedaljer åt sitt land. Tommie Smith och John Carlos vägrade acceptera sitt lands rasistiska synsätt och protesterade mot synen på dem som löpardjur som ska skörda medaljer. Det innebar slutet på deras idrottsliga karriärer. Michael Jordan och Michael Johnson är två megastjärnor med ofarlig image. Mohammed Ali vägrade hålla käft och blev hånad av en hel nation.

När Woods inte längre passade in i ramarna för stereotypen om den duktige och ofarlige svarte mannen, måste han oundvikligen hamna i det andra möjliga facket: den okontrollerbare aggressive vilden. Därför lassar man på alla smaskiga detaljer för att se till att bilden vi är vana vid att se fortfarande stämmer. Om Woods inte kan vara prydlig längre, då får han vara ett monster, ett sexuellt odjur.

Visst går vi mot ett mediesamhälle där kändisars privatliv hängs ut mer och mer, så Woods är inte unik. Såhär flagrant och över gränsen har dock bevakningen aldrig varit förr. Risken är att journalismen här har förstört något som inte går att laga igen.