Ergo: Lista

Oscarsgalan har länge haft en stark dragningskraft för mig. Jag älskar att varje år inför galan gå igenom de nominerade bidragen, spekulera i vilka som kommer att ta hem de olika kategorierna, och sedan mejsla ut mina egna favoriter. Jag upptäckte inför årets gala att jag hade följt sändningarna i oavbruten följd sedan 1991. Nästa år blir alltså mitt tjugonde, och för att fira det för mig själv kommer jag att lägga ut mina högst personliga favoritfilmer för varje år från 1991 och framåt. Filmerna måste ha varit nominerade för något, men det spelar ingen roll vad. En brasklapp är förstås att jag inte för något år har lyckats se alla nominerade bidrag, men för de flesta åren har jag ändå sett tillräckligt många för att det ska kännas som en legitim lista. Som uppvärmning tar jag hela åttiotalets favoritfilmer bland de oscarsnominerade, från tio ner till ett, med en kort motivering om varför.

80-talets bästa oscarsnominerade filmer:

10. Snuten i Hollywood II
- Okej, kanske inte den givna starten, men ändå. En genomtänkt och rolig actionfilm som var utmärkt för den tid man växte upp, men som håller än idag. Lyckades peta bort ”Min vänstra fot” från listan, kanske mest för att jag inte sett den sistnämnda på många, många år.

9. Indiana Jones och det sista korståget
- Alla filmerna (de tre första, jag räknar inte Kingdom of the Crystal Skull) gjordes på åttiotalet och alla nominerades för oscars, specialeffekter i första hand. Jag sällar mig dock inte till skaran som anser att det bara är den första filmen som förtjänar rosor. Jag älskar fortfarande hela serien, men framförallt trean har en speciell plats, kanske just för att den har mer och smartare humor än föregångarna, och just för att samspelet mellan Harrison Ford och Sean Connery fungerar så bra.

8. Jedins återkomst
- Star Wars-filmerna tillhör de som jag har sett flest gånger, passande för vilken filmnörd som helst. Dock tycker jag, även här till skillnad från den allmänna uppfattningen, att trean är den bästa filmen. Det kanske är ett bra tillfälle att poängtera hur de här listorna baseras på min egen känslomässiga uppfattning, inte på objektivitet. Jag gillar trean bäst, så är det.

7. Cinema Paradiso
- Jag är den förste att erkänna: jag är inte tillräckligt bevandrad i icke-hollywoodproduktioner. Inte med tanke på hur mycket film jag ser på i alla fall. Cinema Paradiso fick mycket välförtjänt oscar för bästa utländska film 1989. Lika bra som filmen är, lika kul är det att, inför en insatt publik, ropa ”Alfredo” när skärpan försvinner på bio.

6. Plutonen
- Jorå, den är riktigt bra. Och Johnny Depp är värd tiden det tar att se den. Bästa film 1986.

5. Wall Street
- Lite tråkigt att ha Oliver Stone och Charlie Sheen två platser i rad. Roligare är ju att John C. McGinley spelar mindre roller i båda. Wall Street håller bra fortfarande, ämnet är mer aktuellt än någonsin, vilket förklarar att tvåan nu snart kommer. Bäva.

4. Döda poeters sällskap
- Jag sällar mig till dem som älskar filmen. Dock såg jag den inte förrän i mitten av nittiotalet, vilket i och för sig stämmer in på många av filmerna på den här listan.

3. Good morning Vietnam
- Nu upprepar jag mig igen, med Robin Williams den här gången. Första gången jag såg den älskade jag den roliga första halvan och tyckte att den andra halvan av filmen var segare än ett tacktal. När jag sett filmen i vuxen ålder har jag dock ändrat åsikt och ser nu en komplett och genomarbetad film.

2. Amadeus
- Den andra vinnaren för bästa film på åttiotalet som är med på listan. Vann åtta välförtjänta oscars 1984, trots att F. Murray Abraham (Salieri) och Tom Dulce (Mozart) nominerades i samma kategori och därför inte kunde få en varsin oscar.

1. Who framed Roger Rabbit?
- Jo. Den fungerar fortfarande i vuxen ålder, men listplaceringen kommer framförallt från de känslor den väckte när jag såg den dag efter dag efter dag i slutet av mellanstadiet. En fantastisk film.