En lista att skämmas för?

Flera gånger under fester, framförallt framemot småtimmarna, har det hänt att jag har börjat diskutera skämslåtar med mina vänner. Ni vet, de där låtarna som man faktiskt gillar på riktigt, men inte är helt bekväm med att erkänna. Det är ett roligt samtalsämne och man blir lätt överraskad när någon man tror att man känner slänger fram en Ulf Lundell eller Toto ur fickan.

Personligen har jag många skämslåtar, och när jag någon gång tog mig för att försöka lista dem kom jag fram till något störande. Den bestod till stor del av kvinnliga soloartister. Först tänkte jag att jag hade en hemlig böjelse för wailande superdivor som jag inte vågade kännas vid, men sedan började jag tänka lite närmare på fenomenet och landade i en annan slutsats.

Kvinnliga soloartister blir oftare kodade som pinsamma. Det kan vara så att det bara är jag som är drabbad av det här viruset, men jag vet att många andra har låtar från min lista som sin absoluta skämslåt. Hur kommer det sig att vi tycker att det är mer pinsamt att lyssna på kvinnor än män? Tja, min löst sammanhållna teori är att kvinnor mer sällan ses som seriösa artister jämfört med sina manliga kollegor. Musikeryrket, liksom många andra kreativa arenor, har under lång tid varit förbehållet män. I myten om musikern ligger en stor dos manlighet, och myten är ofta det som räddar en artist från att vara pinsam. Manliga musiker har också lättare att stämplas som auteurer, som originella och självständiga, till skillnad från kvinnliga galjonsfigurer vars framgång förklaras med männen som skriver deras låtar.

Självklart beror det på vilka kretsar man rör sig i. Låtarna på min lista skulle vara helt okej, till och med självklara hos ett random fjortonårigt flickgäng. Likaså är nämnde Lundell husgud för många rockjournalister över fyrtio, men i mina kretsar är det fullkomligt tabu. Det var dock ett sammanträffande som jag tyckte såg för mycket ut som en tanke, med mina pinsamma kvinnliga soloartister, så jag tyckte att det var värt att ta upp det. Som en belöning för att ni lyssnar på mina tankar får ni också här den fullständiga listan. Självklart är den upplagd som ett riktigt blandband eller brännskiva eller vad ni vill. Tjugo underbara låtar från inte lika underbara artister:

Shakira – Underneath your clothes
Christina Aguilera – Beautiful
Cajsa-Stina Åkerström – I väntan på dig
Amy Diamond – Shooting star
Avril Lavigne – I’m with you
Britney Spears – I’m a slave for you
Beyonce – Halo
Dido – Thank you
Lady Gaga – Eh, eh (Nothing else I can say)
Blümchen – Heut ist mein tag
Fergie – Clumpsy
Natasha Bedingfield – These words
Kylie Minouge – Slow
Whitney Houston – My love is your love
Sandi Thom – I wish I was a punk rocker
Alicia Keys – No one
Vanessa Carlton – A thousand miles
Rollergirl – Superstar
Miley Cyrus – Party in the USA
Shakira – Ojos asi

Plats 95-91

95. Christian Sandström, Frisbee
Kanske en lite otippad kandidat att ha med på en sådan här lista, men jag gillar att införliva alla idrotter i en sådan här uppräkning, inte bara de största och vanligaste. Sandström är aktiv idag och räknas som frisbeesportens gigant under det senaste decenniet. Han har samlat på sig fyra VM-guld, bland annat i allround, vilket går till den jämnast bäste frisbeeutövaren. Han har världsrekord i två grenar, distans (250 m) där det gäller att kasta frisbeen så långt som möjligt, och TRC (94m) där det gäller att kasta och fånga frisbeen med så lång distans mellan punkterna som möjligt. Distansvärldsrekordet på damsidan innehas också av en svensk, Niloofar Mosavar Rahmani, som förtjänar ett omnämnande här även om hon inte kom med på listan.

94. Anna Olsson, Bänkpress och Styrkelyft
Är det något jag är svag för, så är det idrottare som har framgångar i mer än en idrottsgren. Bänkpress och styrkelyft är onekligen starkt besläktade, men likafullt är det imponerande att Anna Olsson har VM-guld i båda discipliner. Sammanlagt har hon fyra VM-guld och fyra EM-guld. Trots att sporterna är små platsar hon ändå på listan, kanske framförallt för hennes tre världsrekord i bänkpress och bänkpress inom styrkelyft.

93. Åsa Larsson, Bowling
2009 blev Åsa Larsson framröstad till den bästa svenska dambowlaren någonsin. Den äran fick hon främst tack vare sina meriter från internationella mästerskap. Hon har ett VM-guld i lag, men hela sju silver, varav fem individuella. Att ligga på en så hög nivå under så många mästerskap gör att hon tar en plats på listan, trots att hon inte har lika många titlar som många andra. Däremot kan hon skryta med fem EM-guld, vilket i bowling har en viss tyngd även om många starka nationer inte är med.

92. Sophie Gustafson, Golf
Sophie Gustafson är unik på den här listan eftersom hon är den enda som har kvalat in utan att ha vunnit ett VM/OS-guld eller en major (eller motsvarande). Däremot har hon uppvisat en enorm jämnhet på hög nivå under lång tid. Hon har hittills tagit sammanlagt tjugoen turneringssegrar, bland annat i British Open året innan den blev en major. Eftersom hon fortfarande är aktiv kan siffran mycket väl komma att stiga. År 2000 var hon dessutom delaktig i den europeiska segern i Solheim Cup.

91. Mats Karlsson, Bowling
Bowling är en USA-dominerad sport, och det ultimata för en manlig bowlingspelare är att lyckas på den amerikanska proffstouren. Det är något som endast tre-fyra ickeamerikaner lyckats med. En av dem heter Mats Karlsson. Han var den förste icke-amerikanen att vinna en tävling på proffstouren 1986, och hann sammanlagt med tre segrar under sin karriär. Tillsammans med sina två VM-guld innan han blev proffs, vilket underförstått hade lett till många fler medaljer om han hade fortsatt vara amatör, förtjänar han en plats på listan. Han utsågs till Sveriges bästa manlige bowlare någonsin 2009.