Visar inlägg med etikett brottare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett brottare. Visa alla inlägg

måndag 1 augusti 2011

Plats 25-21

25. Ivar Johansson, Brottning
Det har varit många brottare på och precis utanför den här listan, men nu kommer vi till den störste av dem alla. Som vi har varit inne på tidigare kan EM inom brottningen ofta räknas med samma dignitet som VM och OS. Under Ivar Johanssons karriär brottades det inte i VM, så det är bara OS- och EM-medaljer som räknas för hans del, och de är många. Sammanlagt nio EM-guld blev det mellan -31 och -39. Mest känd är han ändå för sina tre OS-guld från spelen i Los Angeles -32 och Berlin -36. I spelen -32 tog han först guldet i fristil i mellanvikt, sedan var han tvungen att banta ner sig fem kilo på ett dygn för att klara av invägningen till welterviktsklassen i grekisk-romersk stil. Efter en kur med bastu, filtar och svettning lyckades Johansson gå ner sina kilon. Sedan vann han även guldet i grekisk-romersk stil. Det är en bedrift som ingen annan brottare har lyckats med och det gör Ivar Johansson till en legendarisk idrottsman och en av de största inom svensk idrottshistoria.

24. Lars Frölander, Simning
Simsporten har under de senaste decennierna upplevt en inflation i antalet mästerskap. Vissa år kan det simmas tre-fyra mästerskap, med ett stort antal medaljer att tävla om. Därför ska man ta simmedaljer med en nypa salt, vilket jag också har gjort på den här listan. Det går dock inte att komma ifrån att vissa av våra simmare de senaste åren har haft enorma framgångar. Lars Frölander är en av dem. Tack vare två individuella guld i lång bana på 100m fjäril, OS -00 och VM -01, samt ett lagkappsguld på 4x200m -94 har han tre stora guldmedaljer. I VM och OS på lång bana har han dessutom fem silver och två brons. I EM, lång bana, har han tre guld, tre silver och fem brons. På kortbana är resultaten i VM sju guld, fem silver och två brons, samt i EM tre guld, ett silver och inget brons. Den sammanlagda resultatraden blir imponerande sexton guld, fjorton silver och nio brons. Ingen annan herrsimmare är i närheten av den medaljskörden och endast Arne Borg kan konkurrera i storhet.

23. Stefan Holm, Höjdhopp
Stefan Holm lyckades tålmodigt och taktfast bygga upp en gedigen idrottskarriär med många och långa framgångar över lång tid. Han största triumf är självklart OS-guldet i Athen 2004, men han har också en silvermedalj från VM -03. Dessutom har han hela fyra guld från inomhus-VM där han också har hoppat sitt karriärhögsta 2,40. Höjdhopp är en av de grenar där konkurrensen främst kommer från europeiska hoppare (med några givna undantag förstås), vilket gör att Holms silver och brons utomhus och två guld och ett silver inomhus också får nämnas med respekt. Slår man ihop alla hans medaljer är det alltså sju guld, tre silver och ett brons, en resultatlista som få höjdhoppare på herrsidan någonsin har kommit upp i. Han är också den hoppare på herrsidan som har hoppat högst över sin egen höjd. Övriga meriter inkluderar sju segrar i europacupen, samt fyra Golden League och sexton Grand Prix-vinster.

22. Christian Olsson, Tresteg
Samma kväll som Stefan Holm tog sitt klassiska OS-guld i höjdhoppet säkrade Christian Olsson sitt OS-guld i tresteg bara ett stenkast därifrån. Utomhus har Olsson också ett guld och ett silver i VM samt två guld i EM. Inomhus har han två VM- samt ett EM-guld. Den sammanlagda medaljskörden är alltså sju guld och ett silver. Utöver det delar han världsrekordet inomhus och har genom åren tagit elva Golden League-titlar, -04 delade han på segerpotten efter att ha vunnit samtliga sex tävlingar det året. Han har vunnit europacupen fyra gånger och tagit nio övriga Grand Prix-segrar. Inom tresteget har han dominerat 00-talet och räknas till en av sportens största genom tiderna.

21. Therese Alshammar, Simning
Av alla simmare vi har haft på listan kommer vi nu till den i mitt tycke största av dem alla. Som jag har varit inne på måste man ta simmedaljer med en nypa salt, men man kan inte undgå att imponeras av Therese Alshammars enorma meritlista. Det som har saknats på den är en internationell titel i långbana på en olympisk distans. Hon var oerhört nära OS -00 då hon tog två silver trots favoritskap, och hon hade innan VM -11 ett VM-guld i långbana, på 50m fjäril -07. Om ni hänger med ska jag dra hennes medaljer: Lång bana VM/OS ett guld, sex silver, två brons, EM tio guld, sju silver, fyra brons. Kort bana VM tio guld, tre silver, fyra brons, EM femton guld, fem silver, två brons. Slår man ihop allt det här blir det sammanlagt trettiosex guld, tjugoen silver och tolv brons. Sextionio medaljer. Med det är hon bäst på damsidan av alla genom tiderna. Alshammar som person är svår att kombinera med jämnhet och hög lägstanivå, men det är precis vad den här medaljskörden pekar på. Hon har också vunnit den sammanlagda världscupen två gånger. Det enda hon saknar är det där OS-guldet, vilket jag av allt mitt hjärta hoppas att hon kan få i London 2012. Då kommer hon att klättra flera platser på den här listan och bryta sig in på topp 20.

torsdag 31 mars 2011

Plats 60-56

60. Toini Gustafsson, Längdskidor
Men han slår inte sin fru, den gode Assar. För er som inte har hängt med från det förra inlägget till det här var alltså plats 61 på listan Assar Rönnlund. Nu har vi kommit till Toini Gustafsson, senare också Rönnlund, som kom till Sverige som krigsbarn från Finland. Under 60-talet närmade hon sig stadigt världseliten och kunde till slut 1968 kröna karriären med dubbla OS-guld, på fem och tio kilometer. Hon var också den starkast bidragande orsaken till att Sverige på damsidan kunde ta fyra stafettmedaljer i internationella mästerskap under 60-talet. Tre silver och ett brons, varav två silver i OS. Gustafsson öppnade dörren för skidåkning på damsidan i Sverige, och hennes framgångar har fortfarande inte överträffats trots att hon har fått flera uppföljare, främst Marie-Helene ”Billan” Westin, senare Östlund som tog VM-guld i Oberstdorf 1987, och Charlotte Kalla, som med stormsteg är på väg in på den här listan. Gustafsson vann dessutom tre gånger i Holmenkollen och blev den första svenska kvinna att få Holmenkollenmedaljen. Hon är fortfarande den främsta svenska längdskidåkaren på damsidan.

59. Calle Westergren, Brottning
Calle Westergren är en av alla dessa fantastiska svenska brottare som dominerade scenen på 20- och 30-talen. Han lyckades med bedriften att ta tre OS-guld i olika viktklasser. 1920 i mellanvikt, 1924 i lätt tungvikt och 1932 i tungvikt. 1922 tog han också VM-guldet i mellanvikt. Utöver dessa medaljer har han också tre EM-guld, vilket i brottning är en stark bedrift, speciellt i den grekisk-romerska delen där den främsta konkurrensen kommer från Europa. Westergren ansågs ha god chans att vinna OS-guldet 1928 också, men efter att ha blivit bortdömd i första matchen blev han förbannad, tröstade sig med en god middag på kvällen och klarade därför inte invägningen nästa dag. Westergren är ändå en av de största olympierna, brottarna och idrottarna vi har haft i det här landet.

58. Eric Lemming, Friidrott
Om ny tyckte att Westergren var från en svunnen tid är det ingenting mot Eric Lemming. Lemming är själva symbolen för den svenska idrottens framväxt (ursäkta Ling, men som enskild person är han det). Han tog fyra OS-guld i spjut 1906-1912, men också tre brons i dragkamp, kulstötning och femkamp. 1900 slutade han på den förargliga fjärdeplatsen i höjdhopp, stavhopp och slägga. 1906 kom han fyra i diskus. Han var sinnebilden för det idrottsliga idealet, nobel, stilig, allround och ödmjuk i segerns triumf (under spelen i Athen 1906 blev Lemming utsedd till spelens ståtligaste idrottsman). Under karriären satte han nio världsrekord i spjut. Trots att jag inte räknar med inhemska meriter på den här listan tål det ändå nämnas att han tog SM-guld i åtta olika grenar, samma antal som han alltså kom sämst fyra i under OS. Lemming var svensk idrotts första superstjärna, och som sådan har han en självklar plats på listan.

57. Anna-Karin Kammerling, Simning
I den långa raden av svenska simmare med gedigna karriärer utan att riktigt lyckas sätta pricken över i har turen kommit till Anna-Karin Kammerling. Mellan -98 och ¬-04 var hon världens bästa sprinter i fjärilssim, med bland annat sju världsrekord på 50 meter. Hon lyckades dock aldrig ta ett VM- eller OS-guld i lång bana. På EM gick det bättre, sammanlagt fyra guld, två silver och ett brons blev det. I VM och OS i lång bana blev det ändå ett silver och tre brons. De riktigt stora framgångarna tog hon dock i kortbana, liksom med Igelström tidigare. Här lyckades hon i VM med tre guld, fyra silver och ett brons. I EM tog hon hela nio guld, fyra silver och fem brons. Den sammanlagda medaljproduktionen blir alltså sexton guld, elva silver och tio brons. Imponerande, även om man har känslan med Kammerling att hon kunde ha lyckats ännu bättre. En given plats på listan har hon dock förstås.

56. Emil Wingstedt, Orientering
Orientering har länge varit en stor svensk sport. Sen början av 80-talet har Sverige varit en av de dominerande aktörerna inom sporten. En stark anledning till framgångarna har varit Emil Wingstedt. Med två individuella VM-guld i sprint och som stark bidragande orsak till VM-guldet i stafett 2003 är han en av de bästa manliga orienterarna genom tiderna. Orientering är och har alltid varit en helt igenom europeisk företeelse. Ingen VM-medalj har någonsin hamnat utanför Europa. Därför har EM i orientering samma tyngd som VM, och där har Wingstedt hela fyra guld i individuell sprint. Med två silver och fem brons, tillsammans med ett silver och tre brons i VM, har han samlat på sig en imponerande medaljskörd under 00-talet. Det gör honom till Sveriges bäste herrorienterare genom tiderna.