Bland stora och små bollar

Jag spenderar en del tid med att läsa Sportbladet för att hålla mig uppdaterad på vad som händer i idrottsvärlden. Det ger att jag är van vid att läsa beska kommentarer om damidrott, framförallt när det gäller fotboll. Inget konstigt med det, folk är inskränkta och rädda för förändring, att damidrotten ska ta mark från herrarnas helgade arena och hota det fundament som misogyna sportfanatiker bygger sin världsbild på.

När jag blir rädd däremot, är när högt uppsatta personer i idrottens, i det här fallet fotbollens, finrum får för sig att man måste göra något för att ”förbättra” sporten. Lars-Åke Lagrell, fotbollsförbundets ordförande, nummer ett inom fotboll i Sverige, kommenterade idag att man ska titta närmare på att införa en mindre boll för damfotbollen i Sverige.

Damfotbollen genomgår just nu en stark utveckling, i Sverige och i hela världen. Vi ser fler spelare, fler klubbar växa fram och bli starka och fler landslag kunna ställa upp med konkurrenskraftiga elvor. Kvalitetsmässigt är sporten uppenbart på frammarsch. Publikt går det i vågor, men ligger generellt sett lägre än många herrlagidrotter. Att spela med en mindre boll, kanske på mindre plan med mindre mål, skulle ge en mer underhållande idrott som skulle dra mer publik, menas det. Problemet är bara att det redan finns inomhusfotboll, five-a-side och barnfotboll som har precis det här, men inte drar masspublik för det.

Vad förbundet vill göra är att dra ner damfotbollen ett par nivåer, så att den hamnar i samma genre som barnfotbollen. Då blir den svårare att ta på allvar som idrott och därmed lättare att avfärda. Genom att med en mindre boll försöka skilja damfotbollen från herrfotboll, visar man tydligt att man inte anser att damer utför samma idrott som herrar, att damfotbollen i grunden är en annan sport än herrfotbollen. Det är en klassisk metod för att skilja klasserna åt så att inga jämförelser kan göras mellan dem. Damfotbollen stämplas än mer än idag som något annorlunda och mindre värt än den ursprungliga herrfotbollen, som damidrottare inte anses tillräckligt kompetenta att utföra.

Svenska fotbollsförbundet vill popularisera damfotbollen, inget fel med det. Vad de måste göra innan de kommer på sådana här (”nya”) idéer är att fundera vad de vill ha för slags idrott i framtiden. En jippobetonad cirkusshow med lättklädda artister (lite överdrivet, men egentligen bara nästa steg i den här riktningen), eller seriöst satsande fotbollsspelare? Förslaget om mindre boll är ett steg mot det förstnämnda, det är också ett steg tillbaka till den misogyna syn på damfotboll, oförmågan att ta den på allvar, som har präglat det manliga idrottstänkandet under hela nittonhundratalet.