Spela roll med boll

Kye Allums har blivit världsnyhet. På sportnyheterna i tv och i sportbladen rapporteras det om collegebasketspelaren som spelar för anrika Georgetown University. Anledningen att man tar upp dambasket i världsmedia för en gångs skull? Att Allums är en man och ska spela i damlaget. Förtydligande, Allums är transsexuell man, alltså en man född i en kvinnas kropp, som redan spelar i laget och ska fortsätta göra så.

Laget och dess tränare ställer sig bakom Allums beslut att tala öppet om sin identitet, och han får spela med laget så länge han inte påbörjar någon testosteronbehandling eftersom det skulle klassas som doping. Det är ett starkt och modigt beslut av Allums att tala öppet om en, speciellt inom idrottskretsar, så ifrågasatt identitet.

Rapporteringen kryddas ibland av sensationslystnad om ”mannen som får spela med kvinnor” eller ”kvinnan som blev en man”. Det är lite väl mycket fokus på exakt när operationen ska ske, som om det skulle vara det definierande för transsexuell identitet. Men på det stora hela sköts det ändå ganska snyggt, till skillnad från kommentatorsfälten där fördomar och okunskap som vanlig svämmar över. SVTs sportnyttsändning påade inslaget med att referera till Allum som ”han” utan att antyda något annat. Reportaget var väl genomfört och fokuserade på huvudpoängerna, det är skönt att se.

När man läser om reaktionerna på historien verkar de flesta vara positiva, man skulle önska att Caster Semenya hade kunnat bemötas på samma sätt. I hennes fall var det inte ens en fråga om transsexualism, utan bara att hon inte såg ut som den stereotypa bilden av hur en kvinna som idrottar ska se ut. Min förhoppning är att Semenya orkar ta sig tillbaka till den stora scenen och sopa banan med konkurrenter och världsrekord, eftervärlden kommer att lyfta upp henne till den superstjärna hon har möjlighet att bli.

När det gäller Allum kan man förstås uttrycka förvåning över att det måste vara en så stor sak att han talar öppet om en vanligt förekommande identitet. Det man kan hoppas på är att han genom sitt modiga ställningstagande att gå ut i media med diskursen, gör det lättare för nästa person att ta det steget. Då kanske det inte behöver bli en sensation, utan bara något alldeles vanligt.