Tankar på nattgammal is

Tankar på nattgammal is.
Tankar om arbetets värde och pris.
När strejken kom gick han med.
De höll ihop fastän rörelsen svek.

Min hela ryggrad är en rysning.

Jag jobbar som personlig assistent, det är ett värdefullt arbete och jag känner när jag jobbar att jag betyder något för min uppdragsgivare. Utan mig skulle denne inte kunna klara sig. Jag fyller en viktig funktion.

Jag har också jobbat som dealer på casinot. Jag jobbar numera också som copywriter. Det innebär att jag skriver reklamtexter till hemsidor. De här jobben sammanfattar sex år av mitt liv. När jag nu eventuellt börjar tjäna pengar på riktigt på mitt Reklambyråföretag kan jag inte undvika att släppa igenom tankar om arbetets värde och pris. Vad exakt är, nu och tidigare, mitt arbete värt för samhällets bästa? Svaret är förstås enkelt. Värdet ligger någonstans mellan en fluglort och ingenting.

Det här är återigen en text som inte är på väg någonstans. Jag vill bara reflektera över min situation, och hur jag har svikit det ideal jag har växt upp med i och med familjetradition och egen preferens. Eller har jag det? Jag vet inte. Kanske är slitet i sitt anletes svett idag att brottas med mentala svårigheter. Kanske är det att utmana tristessen man i sitt tankearbete kan känna, om man inte kan få samma känsla fysiskt. Kanske är min lott i livet att vara en mental knegare.

Eller så får jag ett break.

Man kan ju alltid hoppas.